PALEO Institute

Dagens ohälsotal är skrämmande höga och oacceptabla. Idag utgör ungefär 2 / 3 - delar av sjukvårdsbudgeten i Sverige kostnader som hänförs till just behandling av kroniska livsstilssjukdomar (1, 2). Vi tror på en folkhälsa värd namnet där insjuknande i kroniska livsstilssjukdomar har potential att sjunka till låga och acceptabla nivåer.

Ett misslyckat folkhälsoarbete

Vi menar att det folkhälsoarbete som hittills genomförts sedan ett antal decennier tillbaka av våra myndigheter har misslyckats fullständigt. Lika fantastisk som den konventionella sjukvården är när det gäller akutmedicin, ortopedi och behandling av akuta infektioner, tumörer och andra svåra sjukdomar, lika dålig är den på att förebygga insjuknande i dessa sjukdomar och lika dålig på att behandla de verkliga orsakerna bakom dessa sjukdomar. Det är kort och gott anledningen till att 2 /3 - delar av budgeten mer eller mindre går till symtomdämpande läkemedelsbehandling av kroniska livsstilssjukdomar. Läkemedel är ibland nödvändiga, men de dämpar symtom och behandlar aldrig orsaken. 

Sjukdomsbördan i vårt samhälle är enorm. Det orsakar förutom stora samhälleliga kostnader oöverblickbart mänskligt lidande. Statistiken under de senaste decennierna och prognoserna framåt visar att insjuknandet av sjukdomar som diabetes, demens, cancer och autoimmunitet har ökat kraftigt, och kommer att öka framöver om ingenting görs i grunden. Folkhälsomyndighetens och sjukvårdens uppdrag att förebygga sjukdom hos befolkningen kan inte anses annat än ett fullständigt misslyckande. 

Cancer som exempel

Detta är utvecklingen av insjuknande i cancer fram till för några år sedan:

Källa: Rapporten "Cancer i Sverige - Registerdata över förekomst och dödlighet 1970-2017", Regionalt cancercentrum i samverkan, Januari 2020

Det kan hävdas att ökningen i insjuknande skulle bero på en allt större befolkning, samt en allt äldre befolkning (eftersom cancer till viss del är en ålderssjukdom). Men statistiken från Statistiska Centralbyrån 2022 visar att ökningen är reell och kryper ner i åldrarna. År 1970 var Sveriges befolkning drygt 8 000 000 människor och andelen 65+ var 13 % av den totala befolkningen. År 2021 var befolkningen knappt 10 500 000 människor och andelen 65+ cirka 20 %. Alltså steg befolkningen med cirka 31 % och andelen 65+ med 54 %. Insjuknande i cancer 1970 var 28 501 fall i Sverige och 2019 var insjuknandet beräknat till 69 101 fall. Det motsvarar en ökning med 142 % som alltså vida överstiger siffrorna för befolkningsökningen och ökningen av andelen äldre. 

Detta utgör ett exempel på ett misslyckat folkhälsoarbete och prognosen ser dyster ut. Insjuknandet i cancer väntas nå 100 000 fall årligen runt år 2030 och så småningom kommer varannan svenska att få ett cancerbesked under sin livstid. 

Demens som exempel

Statistiken kring demens är lika dyster som cancerutvecklingen. Idag har drygt 160 000 människor i Sverige en demenssjukdom. Av dessa utgör Alzheimers sjukdom cirka 60–70 % enligt Alzheimersfonden 2022. Demens anses vara en del av det metabola syndromet och ökningen kan delvis orsakas av det ökade antalet individer med övervikt och fetma. Men riskfaktorerna för demens är många och inte bara kopplade till den metabola ohälsan. Detta är den förväntade utvecklingen av antalet människor med demens i Sverige 2000 - 2050:

Källa: Socialstyrelsen 2014 

Prognosen är således att vi fördubblar antal dementa människor i Sverige från år 2000 till år 2050. Denna ökning är större än den förmodade befolkningsökningen och ökningen av antalet äldre i samhället.